fredag 8 mars 2013

Konstig morgon och onda sprutor

Luna slog på stort och sov som en klubbad säl mellan 21-06.45. Det tackar jag för :) Halv åtta kom en kall Theo tassande och viskade det obligatoriska "Har barnprogrammet börjat nu!?" Jadå det hade det, och han satt och tittade en liten stund innan han självmant stänger av och kommer in till oss med gråt i rösten och ber om frukost. Han säger att han är jättehungrig och har ont i magen, ville ha en macka och juice. När han ätit lite av det kommer han tillbaka till sängen och lägger sig och ser ynklig ut under Patriks täcke, med en kräkhink i tassen. Vi kommer överrens om att vi ska försöka vila lite, och vi slumrar en stund allihopa. Luna vaknar och vi smyger ut för att Theo ska få vila. Han sover i hela två timmar och när jag går in för att känna om han har feber skuttar han upp, pigg som en iller! Världens kortaste sjukdomssläng? :)

Vi käkade lite lunch, slängde återigen ihop skrik-o-panik lådan. Världens enklaste lunch för när man inte hinner med något annat. 250 gram keso, ett ägg, lite hackad skinka och en deciliter ärtor rörs ihop med svartpeppar och paprikapulver, sen in i mikron på högsta effekt i fem minuter. Gick hem hos Theo också!

Drog iväg till BVC i solen, och hann med ett stopp på en ny lekplats också. På BVC konstaterades att Luna växer och frodas. 6855 gram vägde den lilla feta in sig på! Stoooor! Fanns mycket fett att sticka i på dom knubbiga små låren. Första sprutan gick okej, då var hon tröstbar efteråt och lugnade ner sig. Andra däremot...OMG! Hon skrek och skrek och skrek och tårarna bara sprutade. Hade inte Theo varit med hade jag också börjat grina. Patrik som skulle vara med egentligen hade cyklat vilse då han försökte sig på att cykla direkt från Ryd till Ekholmen, så han missade hela stickproceduren och dök upp ganska exakt efter att Luna äntligen lugnat ner sig. Blir han som får hålla i henne vid sexmånaderssprutorna ;)
Påminner mig om vår lilla feta surikat....:)
 

Har varit en orolig kväll för Luna efter sprutorna. Ingen feber än men hon har skrikit mer än vanligt och varit kallsvettig och inte tillfreds. Har inte ens gått att mata henne som vanligt, och hon är ju inte riktigt den som tackar nej till mat i vanliga fall! :) Nu håller vi tummar och tår för att det blir en lugn natt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar